angelshadow

Livet är verkligen som en berg-och-dalbana.
Ena dagen är allt så bra och man mår kanon.
Andra dagen känns det tungt och man är ledsen.

Jag kan verkligen inte acceptera det där med döden..
Det är verkligen svårt.

Det är ingen jättenära som gått bort.
Det är min sambos mormor.
Men ändå, ålder och hur nära de är spelar ingen roll när döden kommer.
Man blir ledsen..
Det värsta är att se in i ens sambos ögon och se att han är ledsen.
Han gråter aldrig men ögonen var fuktiga av tårar.

Det krossar mitt hjärta =(




R.I.P